Brandventiler

Utvändig brandspridning

Brandspridning orsakat av gnistor eller ”flygbrand” är idag ett stort problem och står för över 50% av all utvändig brandspridning. Där man tidigare har fokuserat mest på spridning av brand via strålvärme är man idag mer uppmärksam på denna typ av spridning av brand. Det största problemet med spridning av utomhusbränder är gnistregn och vind som för brand in i hus genom öppningar och svaga punkter i konstruktionen.

”Flygbränder” är brandspridning med varma partiklar som transporteras genom luften och faller ner och antänder brännbara material, eller eftertändning av varma oförbrända brandgaser.

”Flygbrand” är också den spridningsformen som utgör störst risk för större brandspridning på grund av att den lätt kan sprida brand över stora områden och att spridningen väldigt oförutsägbar. Det vill säga att kravet i BBR om 8 meter mellan bostäder för att undgå brandspridning inte nödvändigtvis är tillräcklig då denna i huvudsak är tilltänkt spridning via strålningsvärme utan vind.

Risk för brandspridning mellan byggnader är högre i äldre, tättbebyggda trähusbebyggelser jämfört med andra typer av bebyggelser. Brand sprider sig i huvudsak vid ”Flygbrand” där snabbaste väg till invändig brand är när gnistor flyger igenom öppningar och luftspalter.

Brand i radhus i Sundvollen i Norge. De boende blev hemlösa efter att radhuset med sex lägenheter blev totalskadade.

Eld & Vattens målsättning är att säkra alla öppningar och hålrum mot denna typ av brandspridning så vi får ett helt tätt brandskal.

Brandskalet

Brandskalet är det yttersta materialskiktet i byggnaden och och utgör det man kallar för ett brandstopp. det  är uppdelat i följande element: Tak, takfot, gavelväggar, fönster och dörrar. Vi skiljer alltså mellan brandskalet som består av det yttersta materialskiktet och ytterväggen eller klimatskalet som består av flera skikt som klädning, luftspalt, vindspärr, isolering, fuktspärr och invändig klädning.

Ventiler för brandstopp i luftspalt och takfot

Kritiska områden för att säkert ha brandstopp i byggnaden och hindra brandspridning är hålrum bakom klädningen och i takfot, hålrum under luftat tak och luftventiler i grundmuren. Detta är viktiga områden för att upprätthålla tillräcklig ventilation in i konstruktionen men samtidigt vitala delar att brandsäkra.

Problemet löses med att säkra dessa svaga punkter för att uppnå ett nödvändigt brandskalskydd och försena eller hindra antändning av konstruktionen.

Med en riktig brandsäkring kan hus med träfasad motstå en utomhusbrand i 30 – 60 minuter – ovärderligt i dessa sammanhang.

Våra passiva luftventiler är utformade så att kommer i väsentlig grad hindra gnistor från att tränga in under brandskalet, samtidigt som de upprätthåller tillräcklig ventilation av konstruktionen när det inte är brand.

Det är viktigt att resten av konstruktionen är brandtät.

Brand i hålrum

Brand sprids snabbare i luftspalterna bakom klädseln än utanpå, med en hastighet på 2 – 8 meter /sek.

Varm luft har lägre täthet än kall luft, det vill säga att varm luft är lättare än kall luft och kommer pressa sig kraftigt uppåt i luftspalten under en brand.

Ju större temperaturskillnaden är desto kraftigare blir luftströmmen uppåt av den varma luften.

Där det är öppningar uppe och nere kommer de varma brandgaserna strömma genom luftspalten med hög hastighet och även om det enbart är obrännbart material i luftspalten kan brandgaserna antända på översidan när de får lufttillförsel.

Brand i luftspalt kan också vara väldigt svåra att upptäcka och släcka för räddningstjänsten med den konsekvensen att man måste riva för att komma åt.  Resultat av brand på vind är ofta fullständig nedbränning.

Sårbara konstruktionsdelar

Tak och takfot

I Sverige luftas som regel tak och kalla loft för att undgå fukt, kondens och rötskador i takkonstruktionen och detta är ett mycket sårbart område för inträngande av flammor och gnistor.

Viktiga områden att säkra är luftad takfot och takbeläggning.

Ventilerad fasad

Huvudfunktionen för ventilerade fasader är att skydda ytterväggen mot klimatpåverkan och mekanisk skada där fasaden fungerar som regnskydd och tätskiktet innanför fungerar som vindspärr.  Vi måste här skilja på brandskalet som är det yttersta skiktet från klimatskalet som omfattar bägge skikten. Träbeklädnad på yttersidan fungerar som en del av brandskalet och tjockleken på beklädnaden bestämmer motståndet för denna. Det vanligaste är att använda en genomgående luftspalt med kontinuerlig öppning i toppen och i botten för att få igenom tillräckligt med luft och denna blir då en väldigt sårbar plats för inträngande gnistor och flammor i konstruktionen med potentiell mycket snabb brandspridning.

Ventiler

Ventilation genom ventiler i ytterväggar som till exempel ventilation av vindar från gavelvägg till gavelvägg ger risk för att gnistor kan tränga in genom ventilerna och antända insidan.

Vädringsluckor

Ett kritiskt område är brandsäkring av svalgångar. I lägenhetsbyggnader där svalgångar är definierade som utrymningsväg får man ofta krav om att brandsäkra ytterväggen in mot lägenheterna.  Detta betyder att man måste har brandklassade fönster som inte kan öppnas. BBR 5:538 Säger: “Avskiljning mot loftgångar: Konstruktioner mot inglasade loftgångar, och loftgångar som är den enda utrymningsvägen, ska utformas så att brand- och brandgasspridning begränsas.” Detta kan lösas med att använda vädringsluckor som kan öppnas för vädring, men som samtidigt tillvaratar kravet på brandmotstånd.

Firebreather teknologin

Vår teknologi är den enda produkten på marknaden idag som fullt ut från första sekund klarar att hindra gnistor och flammor från att tränga in i konstruktionens luftspalt och därmed sörja för ett fullständigt säkert brandskal och samtidigt ta tillvara på nödvändig ventilation i konstruktionen.

Detta görs genom att kombinera en svällande massa som helt tätar hålrummet efter en viss tid med ett nät som hindrar flammor och gnistor från att tränga in från första sekund.

Denna utformning är den mest optimala för att förhindra inträngning av flammor, gnistor och varaktig brand samtidigt som den tillvaratar ventilationen.

Dessa principer kan inte var för sig fungera tillfredsställande, men när de kombineras fungerar de momentant och upp till flera timmar precis som en tät brandavskiljare.

Andra produkter som endast består av svällande massa kan inte hindra flammor från en snabbt utvecklad brand från att tränga in i konstruktionen snabbt nog för att stoppa en eventuell brandspridning.

Teknologin är helt passiv och innebär inga rörliga delar, kablar eller aktivering

Passiv brandsäkring

Passiv brandsäkring är avgörande för stabiliteten och integriteten i en byggnad vid en brand. Principen bakom passiv brandsäkring är att alla material och konstruktionsdelar som används är valda med tanke på att de skall hindra en brand från att sprida sig.

Av sin natur är de ”passiva” tills det uppstår en brand, först då kommer deras brandegenskaper aktiveras.

Klassificering

Vi har idag den enda produkten för denna typ av användning på den svenska marknaden med EI klassificering.

E = Integritet (täthet).
I = Isolering.

För en byggnadsdel med brandavskiljande funktion är integritet (E) definierat som byggnadsdelens egenskap för att motstå brandpåverkan på en av sidorna, utan att branden smiter igenom, som följd av genomträngning av flammor och eller varma brandgaser.

Isolering (I) betyder att konstruktionen skall begränsa temperaturstigningen på oexponerad sida så den är maximalt 140 grader C i snitt och aldrig över 180 grader C på en punkt.

Våra produkter tillfredsställer bägge dessa krav med att inte släppa igenom flammor och att temperaturen på oexponerad sida inte blir så hög att brännbart material på den andra sidan antänder.

Våra Produkter

FB Luftspaltsventil

Brand som får sprida sig i luftspalten under beklädnaden i yttervägg är ett stort problem eftersom det är svårt för räddningstjänsten att komma till för att släcka. Med Luftspaltsventilen kan man sektionera luftspalten under beklädnaden så att brandspridningen begränsas. I likhet med de övriga FB-produkterna kombinerar Luftspaltsventilen behovet av tillräcklig luftning under beklädnaden med behovet av att reducera spridning av brand.

Luftspaltsventilen är designad för att användas även i luftspalter i takutstick. Då får man en fortlöpande luftspalt som liknar tidigare luftspalt med insektsnät.

Luftspaltsventilen finns i flera dimensioner samt brandklasser EI30, EI60 och EI90.

FB Takfotsventil

Principen med en kall vind och luftning via takfot är väldigt vanlig. Principen säkrar tillräcklig utluftning av takkonstruktionen och förhindrar mögel och andra fuktskador, samtidigt som taket behålls kallt för att undgå oönskade följdskador av snösmältning och is vid takfot och hängrännor. Men principen har alltid varit problematisk under brand, för det att bränder sprids till vindar och tak när flammor slår ut genom fönster och upp genom de öppna luftspalterna i takfoten. Bränder som sprids till kallvindar resulterar ofta i stora skador.

Med FB Takfotsventil har man nu fått en enkel och säker lösning, som bibehåller behovet för luftning genom takfot samtidigt som den effektivt hindrar spridning av brand. Takfotsventilen är godkänd till EI30 brandmotstånd och tillfredsställer därmed kravet på brandcellsindelning av takfot.

FB Frånluftsventil

Luftning genom brandcellsgränser kan vara utmanande och de lösningar som finns idag förutsätter oftast rördragning och mekaniska brandspjäll. Nu finns möjligheten att använda passiva luftventiler i utvändiga och invändiga väggar med brandkrav. Ingen detektorstyrning eller aktivering behövs – blockerar momentant för brandspridning EI30 – EI60. Enkel och rimlig lösning för luftning genom brandskiljare utan att det går på bekostnad av konstruktionens brandklass. Detta kan till exempel vara luftning genom ventiler i yttervägg som till exempel luftning av vindar från gavelvägg till gavelvägg.

FB Vädringslucka

I väggar med krav på brandmotstånd uppstår ofta konflikter på grund av att man önskar kunna ha luftning genom fönster eller luftventiler. Detta problem stöter man ofta på i byggnader där man har utvändiga svalgångar.

Svalgångar är ofta också utrymningsvägar och fasaden som vetter ut mot svalgången skall därför utföras med brandmotstånd.

Vädringslucka med brandmotstånd löser behovet för luftning genom brandklassade väggar/fasader.

Detta är den enklaste och billigaste lösningen för att tillfredsställa luftning samtidigt som fasaden uppfyller kraven på brandcells begränsande konstruktion.

Projekt

Treet – Världens högsta trähus.

Bild från Treets hemsida

Flerbostadshuset Treet i Bergen blev vid färdigställandet 2015 världens högsta hus byggt i trä.

Det 51 meter och 14 våningar höga huset är det högsta som är byggt med en bärande konstruktion av trä.

Bygget har fått stor internationell uppmärksamhet och byggexperter från hela världen har besökt Bergen för att se konstruktionen.

Rent miljömässigt har en sådan träkonstruktion stora fördelar på grund av att trät binder upp stora mängder CO2.

I tillägg till det så är Treet antagligen Bergens mest brandsäkra hus.

Vid en brand kommer limträet kunna stå emot värmen bättre än andra konstruktions material. Träkonstruktioner med stora tvärsnitt har högt brandmotstånd. Om en limträkonstruktion utsätts för brand kommer ytan att antändas. Förkolningen sker så med en konstant hastighet (0,65 mm per minut). Anledningen till detta är att kolskiktet som skapas är värmeisolerande, hindrar tillförsel av syre och att vattnet som finns i träet förångas. Treets styrka och styvhet reduceras inte vid höga temperaturer, därför upprätthålls bärigheten mycket längre i limträ än till exempel stål.

När de projekterade byggnaden visade beräkningar att fasadsprinkla byggnaden skulle bli väldigt kostsamt till relation till att använda brandskyddsfärg i kombination med brandstopp i luftspalterna och att detta ger en lika god säkerhet som att fasadsprinkla fasaden. De valde att använda FB Luftspaltsventilen för att begränsa brand i luftspalterna bakom fasaden i våningsavskiljarna.

Exempel på användning av FB Luftspaltsventilen längs limträkonstruktionen på Treet.